Enhörningen, den snövita hästen
En tidig morgon på en kall vinterdag kom det en vit häst till vår gård. Och solen gick upp och hela gården förvandlades till att sagoland. 
Den vita hästen var en enhörning och han var verkligen skimrande vit. 
Rödluvan blev så glad och gick ditt till enhörningen för att hälsa. Hon sa: "Hej, välkommen hit, var kommer du ifrån?". Enhörningen sa: "Jag kommer från sagornas land". "Det gör jag också", sa Rödluvan.

"Ja vet", sa enhörningen, "Men var har du vargen då?" Rödluvan sa: "Vargen var nyligen här och jag rullade runt i snön med vargen. Men nu har den sprungit till skogen". Enhörningen log och sa: "Ja, jag ser att du har rullat runt i snön, din luva är ju full med snö :-)"
Enhörningen sa: "Jag tänker stanna ett tag här på gården". Och han lade sig bekvämt tillrätta och njöt i vintersolen.
Och solen gjorde enhörningen ännu vitare. Och enhörningen hade det riktigt  gott. Han var ju gjord av snö, så han frös inte.
Men Rödluvan gick in för hon frös. Men från fönstret kunde hon se enhörningen och hon vinkade ibland till honom.
Solen gick ner och det hade blivit mörkt. På himlen lyste det tusentals stjärnor. Och på i snön fanns det gnistrande iskristaller. Rödluvan gick ner en stund för att prata lite mera med enhörningen.
"Berätta lite mera om dig", sa Rödluvan. Enhörningen sa: "Det kom några snälla människor och byggde mig här på gården.

En enhörning är en snövit hingst, med ett spiralvridet gyllene horn mitt i pannan. Hovarna har också en gyllene färg. Tänderna är vita och perfekta. Enhörningar är symbolen för godhet och de är fruktade för sin förmåga att slåss mot det onda.
Tyvärr finns det ondskan i denna värld och en mörk kuslig natt kom någon och bröt av huvudet på enhörningen. De snälla människor försökta laga huvudet men snön var ju så hårt så det var svårt att göra det snyggt.

Rödluvan satte sig bredvid enhörningen och sa: "Vad tråkigt att ditt horn gick sönder". Enhörningen svarade: "Men vi kan försöka trolla, säg efter mig, Simsalabim".
Och Rödluvan sa då : "Simsalabim". Och sedan ......  Vips! Så var enhörningen hel igen. Snöflingor började dala ner från himlen och enhörningen blev sedan ännu vitare.
Det kom en ny morgon med strålande vintersol och blå himmel och hela landskapet var tonat i blått. Och den skimrande vita hästen satt på gården för att göra alla grannar glada 
Och han gav Rödluvan en chokladbit med en bild på en enhörning på. Sedan sa han: "Kämpa alltid för det goda. Om du är god mot andra får du godhet tillbaka. Det goda övervinner alltid det onda".
 
Förteckning över alla sidor
Wilhelmina Schedin.2011-02-17