Det var den 25 januari 2005. Rödluvan skulle fara på sjukhus för att bli opererat på sitt öga.
Taxin stod och väntade. Rödluvan kände sig så ledsen. Bilen for iväg genom den svarta natten. Det var som om det var extra mörkt denna morgon. Föraren var trevlig och det gjorde Rödluvan gott.
Rödluvan hade fått problem med synen för ett år sedan och fått komma på ögonkliniken på Norrländs universitetssjukhus. Diagnosen blev gråstarr och det skulle så småningom opereras men inte på en gång än. Men det blev gradvist värre. Eftersom starren låg mitt i ögat fick Rödluvan dimmsyn. På hösten var det som ett töcken i motljus. Del blev svårt att läsa och svårt att se långt. Men datorn blev ett bra hjälpmedel och på närmare håll kunde Rödluvan se lite bättre. Rödluvan hade bara ett bra öga och det var just i det ögat gråstarren fanns.
Rödluvan vandrade ofta ut i naturen och fotograferade blommor. Kameran ställde sig ju in automatisk så bilderna fick den rätta skärpan. Vid universitetsdammen växte det små förgätmigej. Rödluvan satta sig på knän och tog närbilder av de små blommorna. Hon gick dit till blommorna varje dag  bad en bön till Gud som är naturen skaparen att hon fick bli bra i ögat igen.
Och nu var det alltså dags för operation. Den skulle ske under narkos. Det hade läkaren bestämd och det var bra, tyckte Rödluvan. Nu skulle Rödluvan till uppvakningsavdelningen. Där blev hon vänligt mottagen. Rödluvan skulle klä av sig hänga sin röda jacka och alla andra kläder och ryggsäcken i ett skåp. Hon fick en vit rock att ha i sängen och en grön rock för att vara uppe i. Rödluvan var inte röd längre hon blev ju grön i den rocken.
Rödluvan skulle lägga sig i en säng. Sängen hade  ett vitt täcke. (inte gult som på bilden) och den var höj- och sänkbar så man kunde ligga, sitta eller halvsitta.
Rödluvan frös och skakade i hela kroppen. Hon hade inte fått äta och dricka någonting efter klockan 12 inatt. Sköterskan stack en kanyl i Rödluvans arm och den fick sitta kvar under hela dagen.
Sedan när Rödluvan låg i sängen fick hon dropp med sockerlösning. Efter ett tag kände Rödluvan att frossbrytningarna försvann och en behaglig värme spred sig i kroppen. Rödluvan fick även en kuddradio som hon kunde lyssna på. Från fönstret på uppvakningen såg man ut över hela stan. Men stan låg fortfarande i mörkret.
Sedan blev det dags att gå till operationssalen. Efter toalettbesök skulle Rödluvan kliva upp på ett hårt operationsbord. Bordet var lika grönt som hennes gröna rock.  Sedan körde sköterskan henne till operationssalen. Operationsbordet låstes fast där. Och där låg hon nu. Det hela kändes så konstigt.
Det fanns starka lampor i taket på operationssalen. Eftersom Rödluvan låg på rygg så såg hon bara de olika lampor. Rödluvan kände sig ängslig.
En läkare i grönt kom in och sa att han skulle ge Rödluvan syrgas. Han var mycket vänlig och det gjorde att Rödluvan blev lugn.
Nu skulle Rödluvan få syrgas.
Läkaren kom till henne med en plast andningsmask och höll den över hennes näsa. Det kändes lite otäckt och tankarna snurrade runt i Rödluvans huvud. Snart skulle hon vara sövd. När Rödluvan andades i andningsmasken sa hon högt: "Herre hjälp mig". Och sedan .........
........... sedan visste Rödluvan ingenting mer. Hon var sövd. Hon drömde inte, kände ingenting.  Nu var hon helt i händerna på läkarna. Inte heller visste hon om att hon fick en slang i halsen och vilka apparater som övervakade hennes hjärta och blodtryck. Och begreppet "tid" existerade inte heller mer. Men Gud, naturens skaparen, vakade över Rödluvan.

Vem nyper mig i armen och stramade åt ett band runt min arm?
Zzzzzz
- Hallå, är du vaken det har gått jättebra!
Zzzzzz
Vem pratar? Är det Guds änglar, är jag i himlen?
Zzzzz
Vem stramar åt ett band runt min övre arm?
Zzzzzz 
Pyssssss, pysssssss pysss,  vad är det som låter?
Åter stramas min arm åt.
Dunk, dunk, dunk jag hör mitt hjärta.
Det strama bandet rund min arm släpptes och någonting pep.
En dator?
Zzzzzz
Vem stramar åt min arm?
Pyssssss, pysssssss pysss!
Aha, en blodtrycksmanschett!
Zzzzzz.
Någon tog i mig, pratade vänligt med mig.
En ängel?
Zzzzz 
- Hej är du vaken? Det är jag, ögonläkaren, operationen har gått bra.
Det VAR alltså en ängel!
Jag måste tacka Gud .....
Zzzzzz

- Var är jag?
Kraxade Rödluvan fram.
Halsen var torr och skrovlig som ett sandpapper.
- Du är på uppvakningen och operationen har gått bra.
sa ängeln
Zzzzzz
Rödluvan vaknade lite mer och kände sig glad men var för matt att visa glädje.
Zzzzzz
Pysssss pyssss pysss. Blodtrycksmanschetten igen.
Zzzzzz
Ängeln hade försvunnit men sköterskan var hela tiden vid Rödluvans sida.
Sakta och säkert kom Rödluvan till sans.
Nu fick hon sitta upp i sängen och omtöcknad tittade hon sig omkring.
Rödluvan kunde se!!!!
Och hela stan låg i solsken.
Ljuset hade återvänt.
Dagen efter operation skulle Rödluvan komma på läkarbesök på ögonkliniken. Och läkaren var jättenöjd med Rödluvans opererade öga. Det hela var så positivt. På bilden syns apparaten där de undersöker ögonen med. Rödluvan har många gånger suttit vid apparaten för att kolla ögonen. Men nu var allting så glad och positivt. Rödluvan kände sig lycklig.
De första dagar såg ju Rödluvan lite grumligt men sedan blev det bättre och bättre och alla saker syntes nu så tydligt och klart. Vad vacker  ljuslyktan var i dagsljuset. Rödluvan bara njöt och njöt av att titta på allt möjligt.


Rödluvan började dagdrömma om våren. Hon började längta efter färger. Vintern hade varit så färglös och så mörk. Och oftast var det halkan eller det blåste hårt. Då började Rödluvan fantisera hur hon skulle se ut i olika färger. Ja, lite fusk i Photo Shop blev det förstås. Ansiktet ser ju jätte konstigt ut i de olika färger men kul var det att experimentera med färger. :=)
Våren med sina riktiga färger var ju långt borta än. Men kollegerna skickade fina tulpaner till Rödluvan. Och nu hade hon färg inomhus. Blommorna visade hur mycket kollegerna hade tänkt på Rödluvan
Även grannar kom med blommor till Rödluvan. Vilka härliga färger tulpanerna har. Och det fanns även videkissar med i buketten. Dessa påminner ju om våren.
Men Rödluvan drömmer om våren när häggen, "Vårens drottning" kommer tillbaka och gläder alla med både skönhet och doft. Och en dag blir denna dröm verklighet och då skall Rödluvan berätta för Vårdrottningen om undret som skedde, att hennes öga blev helad. Och hon skall åter böja sina knän och be ett tackbön till Gud som är naturens skapare.

Jesus sade: "Du kan se igen. Din tro har hjälpt dig." Genast kunde han se, och han följde med Jesus och prisade Gud. Och allt folket som såg det sjöng Guds lov.
  - Lukasevangeliet 18:42

Fotnot
Bilderna är fingerade och tagna på klinisk träning på Institutionen för omvårdnad. Personen i operationskläderna är jag (Rödluvan) som klädde ut mig.
Wilhelmina Schedin 2016-03-05